Lagen om Särskild Service (LSS) och Socialtjänstlagen (SoL) är de två lagar som styr och reglerar vilka insatser som kommunen kan bevilja den som har behov av stöd och service. För att du ska omfattas av LSS behöver du enligt lagen tillhöra en av tre så kallade personkretsar.

Lagar som styr rättigheterna

För dig som har en bestående funktionsnedsättning finns möjlighet att ansöka om stöd enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). För dig som har psykisk funktionsnedsättning finns möjlighet att ansöka om stöd enligt socialtjänstlagen (SoL). 

Rätt till insatser enligt LSS

För att du ska omfattas av LSS och ha rätt till LSS-insatser behöver du enligt lagen tillhöra en av tre så kallade personkretsar.

Personkrets

Personer som omfattas av lagen delas in i tre personkretsar. Du tillhör en personkrets om du: 

• Har en intellektuell funktionsnedsättning och/eller autismspektrumtillstånd. 
   
• Har fått en större och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder som har orsakats av yttre våld eller sjukdom. 
   
• Har andra svåra och varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättning som inte beror på ålderdom och som gör att du behöver stöd och service för att klara din vardag.

Ansökan och eventuell överklagan

Så här ansöker du om insatser

Du ansöker om stöd och hjälp hos en handläggare som utreder ärendet. Efter utredning och bedömning av ditt behov får du ett beslut om vilken insats du är berättigad till. Ansöker du enligt LSS behöver du bifoga ett läkarintyg gällande din funktionsnedsättning för bedömning av om du tillhör en personkrets.

Utredning och insats

De uppgifter som kommer fram vid kontakten med dig eller som du själv lämnar i ansökan ligger till grund för en skriftlig utredning. Utredningen ligger till grund för beslut om vilket stöd du är berättigad till. Handläggaren kan ibland behöva mer information för att kunna fatta beslut. Det kan handla om intyg från arbetsterapeut eller läkare.

Utifrån din situation och dina behov fattar handläggaren beslut om vilket stöd du är berättigad till. Oavsett vilket beslut det blir, skickas det till dig per post.

Om din ansökan blir beviljad specificerar handläggaren vilka insatser och i vilken omfattning du kommer att få stöd. På vilket sätt du ska få hjälp går du igenom tillsammans med personal hos utföraren.

Om din ansökan inte blir beviljad, kan du överklaga. Du får då en så kallad besvärshänvisning av din handläggare. En besvärshänvisning talar om hur du ska göra och du kan fritt skriva vad du tycker är fel i beslutet och varför du tycker att du ska beviljas det stöd som du ansökt om. Behöver du hjälp med din överklagan kan du vända dig till din handläggare.

Överklagan av ett beslut

Du kan överklaga kommunens beslut hos allmän förvaltningsdomstol. En eventuell överklagan ska innehålla följande information:

• Beslutsfattare och datum för beslutet.
• Uppgifter om beslutets oriktighet och vilken ändring som föreslås.
• Namn, personnummer, postadress och telefonnummer.

Skrivelsen ska undertecknas och skickas eller lämnas in till omsorgsförvaltningen. Bifoga handlingar och annat som stöder er uppfattning. Handlingarna måste inkommit senast tre veckor efter den dag du fick del av beslutet för att överklagan ska kunna prövas. Om beslutet inte ändras på det sätt ni begärt skickas handlingarna vidare till Förvaltningsrätten.